”Twenty years from now you vill be more dissapointed by the things you didn´t do than by the ones you did. So throw off the bowlines. Sail away from the safe harbor. Catch the trade winds in your sails. Explore. Dream. Discover.”
/Mark Twain

Så vad säger du, ska vi våga satsa nu?

Vad skulle du ångra om 20 år? Vad är det som fortfarande gnager? Ta fram ett viktigt mål – och sätt en deadline för de första stegen. Gör storslagna planer. Bränn dina broar. Sätt dig i en position där du har få valmöjligheter, men mycket att vinna eller förlora. Där du tvingas fokusera och göra ditt bästa.

För vad är alternativet? Att fortsätta vara lagom, aldrig riktigt riskera något, men heller aldrig vinna det du drömmer om?

Deadline – liveline

När vi bestämt deadlines och mål är vi dessvärre vanligtvis ganska slappa att följa dem. De flesta av oss misslyckas med att följa de ramar vi sätter upp – särskilt om vi bara gör det för oss själva, i tanken. Risken är stor att det bara rinner ut i sanden.

Skriv ner ditt mål i stället, berätta det för andra eller publicera det! Be om stöd och påminnelser. Anknyt det till en belöning – eller bestraffning – för att det verkligen ska bli av.

Ett annat tips är att sätta riktigt korta deadlines, orimligt korta deadlines, för oss själva. Det tvingar oss att förändra, nu, och att fokusera på det som är allra viktigast för att komma igång med eller få uppgiften klar. Så att vi inte fastnar på planeringsstadiet för länge, eller i tanken om att vi kanske kan förändra senare, när vi får mindre att göra… (vilket sällan händer).

”Deadlines have a lousy name. Call them live-lines instead. That´s what they are.”
/Seth Godin

Deadlines är ett verktyg vi kan använda som hjälp för det vi faktiskt vill åstadkomma, för att hitta nya och olika vägar att nå våra mål.

Det går inte

”Men det går nog inte”, brukar en liten inre röst protestera, så snart vi ska göra saker vi inte brukar. Den vanligaste anledningen till att projekt, drömmar, utmaningar och problem inte löses eller slutförs är vår egen tro på att det inte går att genomföra.

Det här blir extra tydligt när det gäller idrottsprestationer. Ett exempel: året efter Roger Bannister var den första som sprang under 4 minuter på en mile, slogs rekordet om och om igen av olika personer. När människor insåg att det var görbart, så var det inte längre ett omöjligt mål. Och vi kan hitta tusentals andra exempel på saker människor åstadkommit som först verkat omöjligt.

Så kom igen nu, låt oss sätta ett mål som verkligen betyder något, som gör skillnad, och våga knyta det till en orimlig deadline.

Antar du utmaningen?

Avslutar med ett citat som alltid får mig att vakna upp lite mer och bli påmind om vad som är viktigt:

”Working hard is good, but getting things done is better.
Look to see how you are spending your day. Are you accomplishing anything? Anything that matters?
You have only so much time here. Don´t waste it. If you are really putting in at lot of effort but not getting much done that matters, take a look at that. That´s all I´m saying. Take a look.”
/Neale Donald Walsch.

Jag har försökt undvika det här ämnet ganska länge, men jag inser att jag inte kan exkludera att prata om mejl på en sajt som bland annat handlar om produktivitet och att ta makten över sitt jobb och liv. Mejlhantering tycks vara ett stort problem för mängder av människor – och kanske ett symptom på ett stressigt arbetsliv; en alldeles för proppfull mejlbox och alldeles för lite tid att läsa och ta itu med breven.

Effektivitetsråden kring mejl brukar lyda:

- Kolla inte mejlen det första du gör på morgonen.

- Låt inte nya mejl i inboxen styra över din dag – välj själv det du vill och behöver göra.

- Stäng av alla ljud och påminnelser som signalerar när du fått ett nytt mejl.

- Kolla bara och svara på mejl under vissa bestämda tidpunkter.

- Använd olika system med olika mejlboxar, etiketter eller mappar för olika ändamål (och/eller prioriterad inkorg).

- Rensa och släng mejl i slutet av varje dag, sikta mot en så tom inkorg.

Jag använder alla de här lösningarna periodvis, och säkert du också. Men jag måste erkänna en sak: det som gjort att jag dragit mig för att skriva om detta ämne är helt enkelt för att jag inte tycker att mejl är ett problem. Hur många jag än får eller ska skriva.

Jag skulle till och med drista mig till att säga att jag faktiskt älskar mejl. Med andra ord är jag egentligen helt fel person att ge andra råd om hur de ska hantera sina mejl.

(Jo, ett enda tips har jag: om du tycker att du får för mycket mejl – se till att hitta ett sätt att få mindre…)

Men kanske har du som läser något tips och knep att dela med dig av, som jag kan sprida vidare? Det vore kul att höra!

Varför vi är fler som gillar mejl

När vi får nya mejl aktiveras samma belöningssystem i hjärnan som när vi spelar spel. Ett pling i inboxen ger ungefär samma blixtsnabba kick som att dra i en slotmaskin. Vilket kan vara en av anledningarna till att vi ibland har svårt att helt stänga av.

En annan anledning till att vi fortsätter hålla på att mejla till varandra kan vara själva skrivandet.

Julia Cameron hävdar i boken Skriva för livet om att alla människor har en skrivlust:

”Lusten att skriva är en primär mänsklig instinkt: en drivkraft att namne, ordna och på sätt och vis kontrollera våra erfarenheter. Drivkraften att skriva, den där ursprungliga glädjen vi kände när vi var barn, när vi lärde oss bokstäverna som formade vår värld, är en drivkraft som har varit begravd i vår hetsiga, elektriska, telefoniserade värld. E-post är en slags återbalansering av hjulet. Människor älskar e-post eftersom de älskar att skriva. Dessutom, eftersom det är en omedelbar kommunikation, luras människor till att strunta i sin inre censor.”

Riktlinjer

Seth Godin har gjort en lysande lista med tips på vad du bör tänka på innan du skickar iväg ett mejl! Läs alla råd i hans email checklist.

Är du också en mejlnörd? Kolla in den här roliga bilden för hur du kan läsa dina mejl. (Här kan du se bilden ännu större.)

Så fortsätt att läsa och skriva mejl. Men gör det på ett sätt som du trivs med – och som inte är störande för andra! :)

En ”duktig flicka” har länge setts som något dåligt. Något man kan säga lite nedlåtande om antingen sig själv eller andra kvinnor, som är alldeles för högpresterande.

Själv har jag otaliga gånger, särskilt under de första 30 åren av livet, fått höra att jag borde göra lite mindre, inte vara så ambitiös. Att det kunde vara jobbigt för andra om jag för effektiv, snabb och duktig. Länge länge trodde jag att de hade rätt, och jag försökte anpassa mig, lägga band på mig, inte ta så mycket plats, och helt enkelt bli mindre än det jag var.

Tack och lov är den osmarta anpassningen slut från min sida, sedan några år tillbaka. Därför blev jag så glad när jag läste om hur Pernilla Alexandersson och hennes kollega Sanna Lilie vill reclaima ordet ”duktig flicka” i förhållande till ambition och stress. Och responsen de fått har varit enorm; mängder av kvinnor runtom i landet har känt igen sig vittnat om liknande erfarenheter där de förminskat sig själva för att passa in.

Dubbla budskap

I boken Brinntid har Pernilla Alexandersson och hennes kollega fördjupat sig i ämnet utbrändhet och duktiga flickor, bland annat genom att granska debattartiklar i medier och upptäckt att budskapet är lika utbrett som förvirrande.

- Vi duktiga kvinnor möts hela tiden av dubbla budskap. Du kan aldrig vara tillräcklig! När du är duktig så är det fel. När du i stället backar, sänker ambitionerna och håller en låg profil, så får du signaler om att du borde kämpa lite mer.

Pernilla och Sanna Lilie fick kontakt när både hade gått in i den berömda väggen vid 24 års ålder. Två väldigt drivna och duktiga personer.

- Alla sa åt oss att ”om du inte hade varit så duktig så hade det här aldrig hänt”. Det var inte särskilt kul att höra. Vi började fundera på vad som händer när man ständigt möts av misstro. Det tar jättemycket energi!

Rädsla ger stress

Pernillas och Sannas slutsats är att det inte är ambition och hög prestation som gör att kvinnor mår dåligt, utan rädslan för att inte vara tillräcklig är det som stressar mest. Boken skrev de dels för att sticka hål på myter som de tycker finns kring diagnosen utbrändhet, och dels för att berätta sin egen historia om att ”duktig” är någonting bra.

- Det tog ett tag för oss att förstå att det var det vi ville ha mer av – och inte mindre av! Man kan leva på toppen av sin förmåga varenda dag, om man inte är rädd. Rädslan skapar så oerhört mycket stress, och då klarar man inte länge innan man kraschar.

Rädslan brukar komma smygande efter en bra dag eller ett toppenmöte. ”Tänk om jag var för duktig? Om jag gjort någon ledsen? Eller om jag tog för mycket plats?” Det sliter på hälsan att ständigt vara rädd.

- Det fanns inte en dag i mitt liv innan utbrändheten som jag inte hade dessa rädslor. Och har man varit rädd en längre tid så slukar det så mycket energi att då kraschar man för att kroppen ska klara situationen, berättar Pernilla.

En erfarenhet

Men poängen i boken är också att en ”duktig flicka 2.0” inte behöver skämmas för att ha gått in i väggen. Hon kan resa sig igen med nya erfarenheter och nya metoder.

- Det är en myt att man är misslyckad om man blir utmattad eller inte klarar det man tänkt sig. Utbrändhet är ingen återvändsgränd eller något hemskt och dåligt. Det är en erfarenhet som man kan lära sig något av.

Stresshantering

Vägen tillbaka handlar enligt Pernilla Alexandersson inte om att sluta vara duktig, utan att bli ännu duktigare på att hantera stress. Hon jobbar själv med alltifrån självförsvarskurser till att jobba med könsmönster i samhället och på arbetsplatser i jobbet som jämställdhetskonsult i Add Gender, företaget som hon grundade under sin sjukskrivning för utbrändhet. En satsning som då verkade helt galen i andras ögon.

- Jag insåg att jag behöver ett jobb som är anpassat efter mig, inte att jag måste anpassa mig efter jobbet och att jag hade massor av idéer och kompetensen att genomföra dem. Men min stresskurator sa att ”Jag tar händerna ifrån dig om du startar eget företag!”. Men jag gick vidare ändå. Jag upplevde att alla sa till mig att jag måste lära mig att säga nej. Men jag var så säker på motsatsen, jag visste att jag måste lära mig att säga JA!

- Min ambition var att bli den bästa jämställdhetskonsulten i Sverige. Nu har det målet ökat till att bli bäst i Europa, säger Pernilla stolt.

Återhämtning ger högre prestation

Sviterna från den egna utbrändheten har hon hanterat stegvis, och jobbat med både kropp och själ; med kost, motion, coachning och olika hälsobehandlingar. Hon bokar regelbundet in tid för återhämtning och tar hand om sig själv på ett annat sätt än tidigare – ”för då kan jag leva på toppen av min förmåga mycket längre än förut.”

Att starta eget företag är förstås inte lösningen för alla utbrända kvinnor. Men författarna till boken Brinntid vill uppmana alla att ta ansvar för sina egna liv, där det handlar om alltifrån hur jag kan förhålla mig till samhällsbilden om duktiga kvinnor, till att ta hand om sin hälsa och sin tid.

- Jag vill att alla ska känna att jag får vara duktig om jag vill vara duktig, och för att göra det så behöver jag skaffa mig mina egna metoder för att hantera det.

FAKTA Pernilla Alexandersson

Jobbar som: Jämställdhetskonsult och ägare i Add Gender

Aktuell med: Boken Brinntid

Drömmer om: Ett samhälle där alla får vara så duktiga som de har lust med.

Det sämsta med att vara duktig: Att folk tror att jag alltid är det för någon annans skull än min egen.

Det bästa med att vara duktig: Att jag håller ett löfte till mig själv om att våga lysa!

Läs mer

Res er duktiga flickor! Debattartikel om boken i Dagens Arena.

Sluta trycka ner duktiga flickor ur Aftonbladet

Karin Sandin och Per Frykman, författarna till Ditt professionella rykte

Det är mänskligt att vilja framstå i så god dager som möjligt. Vi människor har alltid varit måna om att andra ska tycka bra om oss, vi vill bekräftade som personer och känna tillhörighet. I jobbet får det här ytterligare en aspekt – med ett bra rykte har vi möjlighet att få bättre jobb, göra viktiga affärer, få ett intressant nätverk - och helt enkelt nå längre.

För att få lite perspektiv och nya tips på ämnet har jag intervjuat Karin Sandin, som tillsammans med Per Frykman arbetar med att hjälpa människor kartlägga sitt personliga varumärke och rykte. De har också skrivit två böcker i ämnet, den senaste heter just Ditt professionella rykte. Karin Sandin anser att vi själva i hög grad kan styra över hur vi uppfattas.

- Ditt professionella rykte finns inte bara där av en slump utan det uppstår när du gör en handling och hur det uppfattas av din professionella omgivning. Här finns det en enorm kraft, för när du vet hur ditt professionella rykte ser ut så har du något att utgå ifrån. Ditt professionella rykte är färskvara så nu när du vet hur det ser ut idag så kan du själv styra hur du vill att det ska se ut om sex månader, ett år eller tre år. Vad vill du att man ska säga om dig då och vad behöver du förstärka och sluta göra?

Varför är det viktigt att ha ett bra rykte? 

- Ditt professionella rykte avgör din framgång på jobbet och det avgör vem man har förtroende för och lyssnar på. 90% av alla beslut om dig tas när du inte är närvarande men ditt professionella rykte är det. Vi litar idag inte på företag, utan på personerna i företaget, och det är de som skapar ett företags rykte. Att varje person i verksamheten har ett bra professionellt rykte är avgörande, anser Karin Sandin.

Spelar det egentligen någon roll vad andra tycker om en?

- Du uppstår alltid i betraktarens öga och det handlar inte bara om vad andra tycker utan om vetskapen vad andra tycker och hur det stämmer överens med vad du själv tycker. När du vet det då kan du bli dig själv ännu mer och kliva fram för att just du är unik och är du. Vi är otroligt dåliga på att se våra styrkor som andra ser dem men vi är experter på att veta våra svagheter. Det är också först när vi blir medvetna om hur vårt professionella rykte ser ut konkret som vi på ett effektivt sätt kan börja förstärka det vilket öppnar upp oändliga möjligheter.

Vilka är dina fem bästa och viktigaste tips för den som vill förbättra sitt professionella rykte?

- Jag tror egentligen inte på generella tips, för vi är unika och behöver olika saker i olika skeden i livet, men jag tror att vi kan vinna mycket på att tänka efter före, säger Karin Sandin och tipsar om:

1. När du lägger ut något på till exempel Facebook, fundera hur du vill att det ska uppfattas och om det stämmer överens. Tänk att du har en publik du skriker ut ditt budskap till. Använd den möjligheten väl.

2. Se till att må så bra som möjligt och gör ännu mer av det du är riktigt bra på och älskar att göra. Mår du bra så ger du till andra och det stärker ditt professionella rykte.

3. Tillsätt 10% mod i allt du gör så inspirerar du andra. Det förstärker ditt professionella rykte!

4. Jämför dig inte med andra utan var dig själv så mycket det går i alla lägen och känn efter i vilka sammanhang du trivs bäst. Förstärk dem och välj bort de andra.

5. Håll alltid vad du lovar och lova inte det du inte kan hålla.

Fakta om Ditt professionella rykte

Karin Sandin och Per Frykman jobbar med personliga varumärken, branding och Ditt professionella rykte. Tillsammans är de pionjärer i Sverige inom området och har utvecklat en rad praktiska verktyg. De har skrivit två böcker i ämnet, den senaste kom i oktober 2011. De har arbetat med företag som SAS, Volvo, HCL, konsultföretag och chefer i flera länder och har 22 samarbetspartners runt om i landet.

Karin och Per har lokaliserat sex nyckelfaktorer som skapar ditt professionella rykte. När de kartlägger så låter de 15 personer i din professionella omgivning svara på sju beskrivande öppna frågor om  hur de upplevs när det gäller  sin expertis, passion, ambition, inspiration, entreprenörstänk, trovärdighet. Sen får man själv också svara på samma frågor. De sammanställer sedan  personens professionella rykte och återkopplar individuellt.

Webb: http://duettvarumarke.nu

Blogg: http://dittprofessionellarykte.wordpress.com

Relaterade texter

• Hemligheten med nätverkande
• Så når du ut med ditt budskap
• Om du bara har några sekunder på dig (om hisstal)
• 10 frågor för att hitta vad du egentligen skulle vilja göra
• Var stolt över det du gjort, inte vilka kontakter du har (artikel på engelska från Harvard Business Review)

När jag kläckte idén om tiodagarsutmaningen, så var det i början mest en kul grej. Jag ville se om det gick att hitta ett enkelt och roligt sätt för utveckling på distans. Jag är själv otålig till min läggning och gillar kurser som ger snabbt och effektivt resultat, och där man själv också har stort inflytande över utförandet.

Så tanken växte, om att verkligen hjälpa människor att få en möjlighet att ta några steg närmare sina drömmar – men samtidigt på ett så enkelt och effektfullt sätt som möjligt. Vi ägnade ganska lång tid att koka ner våra erfarenheter kring allt som har med utveckling, fokus och prioriteringar att göra, till tio enkla men effektfulla övningar.

Vi ville att de skulle vara konkreta, passa alla och kunna göras utan någon som helst förkunskap eller förberedelse. En kickstart till att komma igång eller återuppta fokus på vad som är viktigt i livet.

Men resultatet blev ändå inte som jag hade trott…

Blev en snöbollseffekt

Redan nu efter en månad är det närmare 50 personer som gjort utmaningarna, och jag önskar att jag kunde dela med mig av alla historier och den feedback jag fått ta del av.

Det visade sig att övningarna gav mer effekt än både vi och en del av deltagarna hade väntat sig. Vissa enkla roliga tankeövningar satte igång en snöbollseffekt som vi inte hade räknat med. De mest dramatiska exemplen handlar om uppbrott i både jobb och privatliv, nya vägar eller gamla glömda drömmar som återupptagits. Och en hel del både jobbiga insikter och sprudlande pepp under resans gång.

Liten tuva

Jag har blivit rörd och berörd av alla brev med berättelser jag fått ta del av och inser att det här inte längre bara är en ”kul grej”. Att en liten sak kan ge ringar på vattnet och leda till viktiga konsekvenser i människors liv – när man väl börjat en förändring. Och förändringar kommer nästan alltid med två sidor; fantastisk inspiration och frustrerande känslor på en och samma gång.

Vi hade först tänkt att redovisa resultaten från testgruppen på 30 personer med personliga exempel, så att ni andra kunde få inspiration. Men vi fick tänka om, alla effekter från deltagarnas privata upplevelser varken kan eller vill jag berätta offentligt om, av respekt för alla inblandade.

Däremot är vi ännu mer övertygade om att det är viktigt att fortsätta med utmaningarna! Det är otroligt kul att få vara en liiiten tuva som bidrar – inte till att stjälpa, men hjälpa – ett stort lass.

Här kan du i alla fall ta del av några övergripande åsikter om vilken effekt Tiodagarsutmaningen gav några av deltagarna.

Välkommen du med

Är du intresserad av eller  nyfiken på att själv vara med? Skicka i så fall ett mejl till info@mereffekt.nu eller skriv en kommentar till det här inlägget.

Men resultatet hänger förstås på dig själv i slutändan; jag kan servera uppgifterna, finnas med som ett bollplank, men du väljer hur mycket eller lite du går in för det hela. ;)

Läs mer

• Om tiodagarsutmaningen
• Sagt om tiodagarsutmaningen

Jag har översatt/skrivit om listan till en förkortad svensk variant. Hela inlägget på engelska hittar du här.

1. Ge upp ditt behov av att alltid ha rätt.
”Vill jag hellre ha rätt, än vara snäll?”

2. Ge upp ditt behov av kontroll.
Tillåt allting att bara vara som det är.

3. Sluta att anklaga andra
Du slösar bara energi. Ta i stället ansvaret för ditt eget liv.

4. Sluta att kritisera dig själv så hårt hela tiden.
Tro inte på allt din hjärna säger till dig, särskilt om det är negativt. Du är mycket bättre än så.

5. Ge upp din begränsade tro på vad du kan och inte kan göra, på vad som är möjligt och inte.

6. Sluta att klaga.
Det är inte andra personer eller situationer som gör livet surt för dig, det är din egen uppfattning om det hela.

7. Ge upp lyxen att kritisera andra.
Vi är alla mer lika än vi tror.

8. Överge ditt behov av att imponera på andra.
Sluta försöka vara något du inte är. Var dig själv och människor kommer att dras till dig automatiskt.

9. Ge upp ditt motstånd mot förändringar.
Utan förändringar kan du inte förbättra ditt liv.

10. Ge upp vanan att placera saker i fack.
Döm ingen. Vårt sinne fungerar bäst när det är öppet.

11. Överge dina rädslor.
Rädsla är en illusion, det är bara du själv som skapar rädslan.

12. Sluta med dina ursäkter.
Vi begränsar oss ofta med ursäkter. De behövs inte längre.

13. Släpp taget om det förflutna.
Det är svårt. Men det enda hållbara sättet att bli lycklig och lugn är att träna på att vara närvarande i nuet.

14. Släpp taget om det du är bunden till.
När du inte längre behöver saker släpper många rädslor och du får frid och kärlek i stället.

15. Sluta leva livet efter andras förväntningar.
Alldeles för många lever ett liv som inte är deras, som är anpassat efter vad omgivningen tycker. Glöm inte vad som gör dig själv lycklig.

Håller du med? Saknar du något eller har invändningar mot någon punkt? Berätta gärna.

Uppdatering: Pengar och lycka

Pengar kan faktiskt köpa lycka! Men bara om vi spenderar dem på någon annan än oss själva. Michael Norton berättar i det här TED-talet om experimenten de gjort för att hitta sambanden mellan pengar och lycka. Resultatet är tydligt: när vi lägger pengar på andra; kollegor, vänner, partners, okända, så ökar vår lycka. Men inte om vi använder pengarna till något personligt.

Mycket av det vi gör idag handlar om att nätverka – både online och offline. Att odla kontakter på sociala medier som Facebook, Twitter, Linkedin eller Pinterest. Målmedvetna affärsmöten i BNI, bransch- eller yrkesorganisationer. Mingelarrangemang, walk and talk, mötesfrukostar eller att lunchaihop med okända. Att aktivt samla kontakter och bygga nätverk kan bli ett helt jobb i sig!

Ibland kan man till och med få uppfattningen att det mer hänger på antalet kontakter och deras uppfattning om dig, än det du egentligen åstadkommer…

Vad är hemligheten?

Kanske har du ett lika ambivalent förhållande till nätverkande som jag? Det känns spännande att interagera och diskutera med människor, särskilt om vi får utbyte av varandra. Samtidigt kan mingel utan mening och mål ge rysningar, tomt och förvirrat småprat är inte direkt det roligaste att ägna sig åt.

Men vad är hemligheten till ett framgångsrikt, kvalitativt och meningsfullt nätverkande? Hur kan man tänka och agera för att få ut det bästa av den världen? Jag passade på att intervjua fyra nätverksproffs för att få deras syn på vad som är viktigast när det gäller nätverk av olika slag. Läs mer om vad Jacqueline Kothbauer, Sophia Sundberg, Robert Winroth och Anna Åberg säger här nedanför.

Nätverka från scratch

Anna Åberg har jobbat med affärsnätverkande i många år, både som entreprenör och affärscoach. Hon vet också hur det är att börja om från noll, att snabbt bygga upp ett nätverk på ny ort. För några månader sedan lämnade Anna det mesta här i Sverige och testar ett liv som digital nomad på Malta.

Vad har du haft mest nytta av när det gäller nätverkande?
- Att skapa kontakter som leder till det jag vill. Då behöver jag först veta vad jag vill. Och sen lista ut: var finns dom människorna? Här på Malta har jag letat efter och hittat människor som kan hjälpa mig in i samhället, hitta en bostad och nya affärskontakter. Det är viktigt att vara tydlig med vad man vill från början. Annars kan det ta vägen var som helst.

Anna Åberg har hela tiden fokus på tydlighet och värdet av relationen, att kunna leverera.

- Det gäller åt båda hållen. Att jag kan leverera till dem vad de är intresserad av, så att det blir ett värde, och de kan leverera till mig ett värde. Här handlar det återigen om tydlighet, att fråga rakt ut: ”Vad kan jag göra för dig?” Folk tycker om när man ber om hjälp, så att de får vara duktiga och bli sedda. Jag måste vara lyhörd och lyssna in vad de vill ha, annars blir det ingen relation.

Nätverka kan också vara en att bli bjuden på middag med nya kontakter. Längst till höger: Anna Åberg.

Vad tror du är det vanligaste misstaget vid nätverkande?
- Att man är alldeles för självupptagen. Att det blir för mycket av ”se på mig, jag kan sälja det här, köp av mig”. Man glömmer bort att leverera till den person man är intresserad av. Det krävs jättemycket mod för att våga ta kontakt och ödmjukhet för att nätverka, att verkligen lyssna in andra människors behov.

- En annan fälla är att inte veta vad man vill. Att samla kontakter utan att veta vad du ska göra med dem. Ganska få vet vad de egentligen vill ha och kan leverera till andra. Mitt råd är att du börjar med att göra en strategi, och frågar dig vad som är kärnan i det du vill ha och kan ge.

- Det här blir extra tydligt vid mingel. Välj med omsorg var du vill mingla, så att du inte blir helt slut. Och var extremt tydlig. Det kan vara läskigt att ta initiativ på det viset, det är lättare att småprata om vädret. Men det kan också kosta mycket energi och pengar att gå in i konversationer och sammanhang som inte ger dig något.

Ser du någon skillnad på hur man nätverkar i olika länder?
- Absolut. I Sverige är det viktigast att få ett rykte om att vara en professionell, duktig person. Bakgrund och utbildning är inte så viktigt, och jag kan utan problem skicka ett mejl och fråga om att träffa en person jag inte känner. Här på Malta är det väldigt hierariskt och formellt, akademiska poäng är jätteviktigt, och jag behöver alltid bli rekommenderad och introducerad för att knyta nya kontakter – annars kommer jag ingenstans.

Vad är allra viktigast när det gäller att nätverka?
- Att vara genuin, kärleksfull att tycka om och verkligen se människor. Och tro på dig själv. Oavsett om du möter de absolut rikaste personerna eller elektrikern som fixar med sladdarna så är det människan bakom som är viktigast.

Anna Åberg sålde allt hon ägde för att kunna leva som digital nomad. Professionell coach och entreprenör med fokus på IT. Grundat 500thrills.com och onlinekurser.com. Bor just nu på Malta.

Jacqueline Kothbauer

Författare till boken Mediababe, 9 steg till spännande jobb och nya kunder, föreläsare och strategikonsult inom social media, driver kommunikationsbyrån Inclusion AB. Blogg: www.mediababe.se

1. Varför ska vi nätverka?

När vi handlar påverkas åtta av tio inköpsbeslut av familj, vänner, arbetskollegor, kändisar, grannar med flera. De är vårt nätverk. Människor vi känner, litar på och/eller får information om. De hjälper oss att göra rätt. På motsvarande sätt sker åtta av tio rekryteringar på rekommendation via nätverk. Det beror på att felrekryteringar är så besvärliga och kostsamma att hantera. Dagens rekryterare är ofta duktiga på att utnyttja social media för att bygga sina nätverk. Det ökar chansen att snabbt hitta rätt kandidat och minskar behovet av dyrbar annonsering.

För den som vill vända flödet – sluta jaga jobb eller nya kunder – är det A och O att nätverka. Det gör dig enkel att hitta, utvärdera och välja för rätt arbetsgivare eller kund.

2. Vilka är dina tre viktigaste tips för att nätverka på ett effektfullt sätt?

• Vem är din målgrupp? Definiera vilka arbetsgivare, kunder, branschkollegor, journalister/bloggare och så vidare du vill bli upptäckt av

• Var finns de? Alla har vi redan ett nätverk. Utgå från det, men se till att få in nytt fräscht blod. Tiderna förändras och dina drömmar med dem. Umgås inte bara med gamla studiekamrater och kollegor. Sök dig till nya sammanhang via nätverksträffar, Linkedingrupper eller genom att bjuda de nya grannarna på middag.

• Varför träffas vi? Det går alldeles utmärkt att ha ett syfte med sitt umgänge. Vill du börja jobba inom telekombranschen, odla dina kontakter och satsa tid på att umgås med dem. Vill du öppna eget som frisör, var berätta om din satsning för alla du träffar. Du vet aldrig var du kan hitta en ny kund.

3. Ett nätverksminne:

”Jag försöker leva som jag lär och bor mer eller mindre på Facebook. Min bok Mediababe, 9 steg till spännande jobb och nya kunder handlar om att bygga ett personligt varumärke med hjälp av social media. Därför lägger jag mycket tid på att odla mitt kontaktnät på över 1200 kontakter. Häromdagen mejlade en av dem och frågade om vi kunde ses på riktigt. Han skulle till Stockholm på tjänsteresa.
Sagt och gjort. Det visade sig att han är marknadschef på ett bolag som behöver hjälp med sin satsning på social media. Dessutom tillverkar dem den hälsodryck som jag dricker varje morgon. Så jag fick både ett konsultuppdrag och erbjudande om att bli sponsrad med hälsoprodukter. Eftersom jag skriver mycket om mitt intresse för hälsa och träning passar det perfekt.
Vi hade aldrig träffats annars eftersom vi bor i olika delar av Sverige och arbetar i helt olika branscher. Men jag hittade hans blogg om smoothies och han hittade min Facebooksida. Och på den vägen är det.”

Robert Winroth

Proffsnätverkande politiker (Miljöpartiet), Landstingsråd i Västerbotten och aktiv i flera föreningar. Nätverkar dagligen både på webben och i mängder av möten.

1. Varför ska vi nätverka?

Förutom att det är ett måste om man älskar människor så skulle jag säga alla möjligheter, både personligen, karriärmässigt och inte minst kan det leda till något att något helt oväntat nytt skapas!

2. Vilka är dina tre viktigaste tips för att nätverka på ett effektfullt sätt?

• Våga ta nya kontakter (inte bara de du känner eller är bekanta)!
• Var inte rädd för att bli personlig, tvärtom!
• Se till att den/de du nätverkar med också får ut något konkret av er relation!

3. Ett nätverksminne:

” Det var politikerveckan i Almedalen 2011. Jag trodde jag var duktig på nätverkande och mingel men fick verkligen lära mig att så inte var fallet. Jag trodde nog då att nätverkande handlade om att bara ta kontakt och utbyta visitkort med allt och alla.
Jag fick lära mig att det handlar om win-win, att båda parter måste få ut något av relationen, att ha en tanke på hur jag presenterar mig, vad jag vill få ut av kontakten, hur kontakten ska upprätthållas och att nätverkande ska ske professionellt. Ett bra nätverkande sker inte av en slump utan sker planerat och genomtänkt – för att båda ska få ut något vettigt.
Det var ett brutalt uppvaknande och mycket lärorikt att se nätverksproffs ”in action”.

Sophia Sundberg 

Nätverksproffs som föreläser och utbildar i Affärsnätverkande, Mingelteknik och i Twitter. Årets Affärsnätverkare 2009 i region Stockholm/Uppsala. Grundare till Affärsnätverket Walk and Talk som sedan starten 2010 finns på 29 orter i Sverige. Webb: ypsilon.nu

1. Varför ska vi nätverka?

För att få ett mer hållbart och långsiktigt företagande så behöver vi affärsnätverka och tänka mer långsiktigt när vi bygger upp, vårdar och underhåller våra relationer. Vi får då mer stabila företag tack vare att vi har många bra kontakter inom olika områden, yrken och branscher. Vi får en utveckling också som företagare när vi nätverkar med andra och därmed får inspiration och nya tankar och idéer. Den viktigaste effekten om man jobbar strategiskt och långsiktigt med affärsnätverkande är att man skapar sig fler affärsmöjligheter och helt enkelt ökar sin lönsamhet och sina möjligheter!

2. Vilka är dina tre viktigaste tips för att nätverka på ett effektfullt sätt?

• Hjälp andra så kommer du själv att bli mer framgångrik!

Att ta sig tid att villkorslöst och utan krav hjälpa andra med kontakter och sprida information i sociala medier. Lagen om reciprocitet, lagen om tacksamhet, kickar in och man vill hjälpa den person tillbaka som man själv har fått hjälp av. Stefan Einhorn har också skrivit om detta i sin bok konsten att vara snäll; att det till och med är egoistiskt att hjälpa andra. Man tar hand om sig själv genom att hjälpa andra, just för att de kommer att vilja hjälpa dig tillbaka. Så ställ frågan till din affärskollega: Hur kan jag hjälpa dig?!

• Var nyfiken!

Var nyfiken på människor du möter. Ställ många frågor, visa intresse! Kom ihåg att vi faktiskt har dubbelt så många öron som mun och om vi använder dessa i den proportion vi har de, så blir vi framgångsrika nätverkare. För genom att ställa frågor och genom att ta reda på vad som är en bra kontakt, försöka hitta sätt att koppla ihop den här personen med andra affärskontakter, så hittar du sätt att hjälpa till. När vi visar intresse så bygger och stärker vi också vårt varumärke.

• Skippa förutfattade meningar om vem som är en bra kontakt!

Det finns så onödigt många förutfattade meningar hos människor, det är det absolut vanligaste jag möter när jag är runt och föreläser eller när jag håller i en Walk and Talk. Man har liksom redan innan bestämt sig för vem som är en bra kontakt och vem som inte är det och varför. Tänk större och mer långsiktigt att alla människor du möter är potentiellt en bra kontakt. Om inte för dig just idag, så kanske senare, eller kanske för en affärskollega till dig. Så kom ihåg att vårda ditt kontaktnät och följa upp dina nya kontakter!

3. Ett nätverksminne:

”I mitt fall handlar detta om mod och om att våga kliva ur min bekvämlighetszon en stund och se vad som händer. Jag var på en tillställning för flera år sedan där en av mina stora förebilder fanns på plats. Jag ville ju så gärna prata med honom lite för mig själv men förstod att det var säkert många som önskade det. Han sålde sin bok på plats och jag köpte den och ställde mig i kön för att få den signerad.
Jag var så nervös, hjärtat bankade, vad skulle jag nu säga?!
Så blev det min tur och jag bara öppnade upp mig inifrån hjärtat och ut väller hur mycket jag beundrar denna man och varför. Han stannade upp helt i det han gjorde, började le, lyssna och så sa: ”Tack! Vet du hur sällan jag får höra det?”
Va?! Denna man som säkert är en förebild för så många får sällan höra det?! Jag trodde knappt det var sant. Men han förklarade att ju mer framgångsrik han blev, desto färre komplimanger fick han. Människor trodde att han redan fick höra det så ofta. Så sorgligt!
Sen frågade han om han fick komma bort till mig sedan han signerat klart. Jag svävade som på små moln!
Efter det har jag blivit mycket bättre på att ge komplimanger (från hjärtat!) och verkligen låta människors om gör bra saker få höra det, oavsett vem de är och vad de gör. För så glada som människor blir när de får en innerligt menad komplimang, det smittar tillbaka på mig själv och så blir också jag ännu gladare.

Text: Jenny Eklund

Läs mer

• ”Var en glad och positiv härmapa”, Marie Hagberg berättar hur vi får bra effekt i relationer.
• Så kan du bättra på ditt professionella rykte
• Om du bara har några sekunder på dig – om hisstal (elevator pitch)
• Var stolt över det du gjort, inte vilka kontakter du har (artikel på engelska från Harvard Business Review)
• Panelsamtal om nätverkande som Magma Västerbotten arrangerar (där Jenny medverkar i diskussionspanelen)

Utan mening och mål kommer vi sällan framåt. Huvudfrågan handlar kanske om hur vi kan omvandla ”goal setting” till ”goal getting”. Att ta en idé från tanke till handling – inte för att någon kräver det av oss, utan för att det gör att vi kommer närmare våra drömmar. Det kan låta som en floskel med ord som ”du kan komma vart du vill”, men i många situationer stämmer det verkligen också – om vi använder alla våra kvalitéer och tar hjälp av några enkla steg.

12 knep för att nå dina mål

1. Varför

Först och främst är det viktigast att veta varför du vill nå ditt mål. The big picture. Ditt driv, vad du vill uppnå. Vad som skulle få dig att kämpa för att uppnå målet oavsett vilka hinder som dyker upp längs vägen, vad det ger dig personligen. Här kan du läsa mer om det: Tio frågor för att hitta vad du egentligen skulle vilja göra, och Simon Sineks klassiska TED-tal om vikten av hitta sitt Why, how & what.

2. Gör passionerade planer

Din framtid ska inte kännas tråkig, stressad eller som en axelryckning. Du kan nå mycket längre än du tror! (För pepp och inspiration kan du läsa 99 citat om hur du får mer effekt) Här kan du drömma hur stort som helst, och inte låta dig begränsas av vad som kan tänkas vara möjligt eller inte.

3. Tremånaders-tänk med effekt

Vår tillvaro förändras alltid. Tre månader är ungefär den gräns för vad som vi kan ha realistisk överblick och kontroll över. Ju längre bort i tid målet ligger, desto större risk för att saker och ting ska ha förändrats så mycket att dina planer inte längre gäller eller fungerar. Plocka ner några av dina passionerade planer till tremånadersmål (de stora planerna har vi med ändå, och kan återkomma till med jämna mellanrum). Välj ett mål som får störst positiv effekt för att föra dig närmare din dröm.

4. Bryt ner till SMARTA mål

Poängen med metoden SMARTA mål är att sätta mål som du på förhand vet att du kommer att kunna nå. Det skapar ännu bättre förutsättningar för att du faktiskt ska lyckas. Här kan du läsa om exakt hur gör för att sätta SMARTA mål som ligger inom din egen kontroll.

5. Arbeta dig bakåt

Utgå från ditt tremånadersmål/SMARTA mål och skriv ner allt du behöver göra för att komma dig dit. En slags actionplan som du kan bryta ner till veckor och dagar om du vill.

6. Tänk att du misslyckas

Vad är det värsta som kan hända dina planer? Lek med tanken: ”Hur skulle jag kunna agera för att det här ska bli så misslyckat som möjligt?” Om du vänder på de meningarna sen, så har du en perfekt lista på vad du bör göra för att lyckas.

7. Bygg på dina styrkor

Du är bäst på att vara du. Jämför dig inte för mycket med andra, utan använd strategier som bygger på dina egna styrkor, fördelar och vad du faktiskt tycker är kul. Dina tankar spelar stor roll här också; om du tror att du kommer att lyckas så är chansen mycket större att du i praktiken kommer att göra det också.

8. Räkna med motgångar

Det kommer att hända saker som gör att du tappar modet och lusten. Det inträffar alltid oförutsedda händelser och du kommer antagligen att stöta på förändringsmotstånd från omgivningen. Det behöver inte betyda att du gjort något fel, eller att det är ett tecken på att du ska ge upp. Det betyder bara att det är jobbigt ett tag, för att du håller på med förändringar (läs mer om nycklar till att hantera förändringar). Det är här många ger upp i stället för att hitta en ny väg för att komma förbi hindret.

9. Be om stöd

Det är skillnad på att vara beroende av andra för att kunna ta steg mot sina mål nå sina mål (vilket helst bör undvikas) och på att behöva andra för att få kraft, stöd, inspiration, tröst och pepp från omgivningen. Välj ut några du har förtroende för som du kan ha som bollplank när det går bra, när du vill diskutera något eller när det blir uppförsbacke.

10. Lockande målbild

Vad ska du göra när du når ditt mål? Fyll ditt mål med känsla, beskrivningar och firande. Hur känns det till exempel när du på din drömresa just landat landat och stiger ut från flygplanet? Vad gör du den där sista timmen på jobbet som du tänkt sluta på? Eller vad är det första du ska göra när du fixat det där projektet som du vill uppnå? Måla upp ett scenario du kan längta till.

11. Små steg varje dag

12. Fira!

PS: Man kan alltid ändra sig

Relaterade texter

• Så sätter du SMARTA mål
• Tio frågor för att hitta vad du egentligen skulle vilja göra
• Så kommer du vidare när du fastnat
• Nyckeln till att hantera förändringar
• Getting things done
• Karin Jansson arbetar bäst under självbestraffning

OBS: I tiodagarsutmaningen får du bland annat personlig hjälp att hitta och utforma dina mål. Läs mer här.

Effektbreven ger också mer substans och regelbundna tips till hur du kan hitta dina drömmar, nå dina mål och leva med mer effekt. Anmäl dig här nedanför.

Först, för att sätta stämningen: en favorit i repris. Jag bara älskar den här tokige mannen och blir lika glad varje gång jag ser klippet. Hoppas han kan bidra med ett leende till dig också.

Om du inte kan se filmen här på sajten klicka här för att se direkt på Youtube.

Sju bra saker med leenden

• Leenden smittar
• Du gör en annan människa glad
• Du får andra att känna sig välkomna och uppskattade.
• De är kraftfulla: om du kommer in i ett rum och ler så ändrar du stämningen direkt.
• Du kommer att uppfattas av andra som trevlig, minnesvärd, attraktiv, självsäker och framgångsrik.
• Leenden minskar stress och stärker immunförsvaret, de sprider lugn och trygghet och gör att vi lever längre.

Vårt minspel i ansiktet ger faktiskt upphov till riktiga känslor; den som skrattar och ler blir mer glad och den som har en ledsen min blir också ledsen. Musklerna i ansiktet skickar information till hjärnan när de aktiveras, och kan också påverka hjärtfrekvens och hudtemperatur. Det här gäller även fejkade leenden, forskning visar vi kan lura oss själva till att bli gladare när vi ler.

Ron Gutman pratar också i ett kort TED-talk om The hidden power of smiling.

Fyra tips för att sprida glädje

1. Le mer medvetet.

2. Le tillbaka när någon ler mot dig.

3. Le när du pratar i telefonen, det hörs!

4. Testa att le för dig själv även när du känner dig på dåligt humör, det förändrar automatiskt din sinnesstämning.

Ännu en glädjespridare

Titta gärna också på det här underbara äldre paret som sprider barnslig livsglädje! <3

Det här TED-pratet

Så kan du se om ett leende är äkta

Ett äkta smittsamt leende involverar både munnen och ögonen (kallas D-leendet i forskningssammanhang). Ett falskt leende kan avslöjas på att ögonmuskeln är inaktiv. Exempel: när en baby ser på sin mamma ler den D-leendet, en främling får bara ett leende med munnen. Ett lyckligt par ler D-leendet när de möts, medan mindre lyckliga par endast ler med munnen.

PS: Tack till skrattexperten Lizelotte Grahn för fakta om leenden!  :D

De flesta jag träffar är missnöjda över hur många möten de har. Vissa företag inrättar mötesfria dagar, för att ”få något gjort”, andra har oändligt många och ineffektiva möten, utan att man egentligen kommer framåt. Får du ut precis det du vill av dina jobbmöten?

Jag jobbar en hel del med möten och möteskultur i organisationer och företag, och hjälper människor hitta sin bästa möteskultur. Givande möten kan lyfta en hel verksamhet; det leder till ökat engagemang, effektivare arbete, tydligare kommunikation, minskade mötestider och att verksamheten gör rätt saker. Det leder också till bättre sammanhållning, mindre missförstånd, ökad kreativitet, att alla jobbar mot samma mål och helt enkelt har roligare på jobbet!

Tydlighet är viktigast

Jag ska dela med mig av nio viktiga nycklar för att få till ett givande, smart och kanske till och med roligt möte. De viktigaste delarna handlar om att vara tydlig och kommunikativ, och uppriktigt intresserad av vad andra har att säga. Tydligheten handlar om allt från syfte och mål till ledarskap, form och beslut.Det är vanligt att vi räknar med att andra ska ta ansvar för att mötet blir meningsfullt, men vilket ansvar har jag själv? Om du vet vad du själv vill och behöver få ut av mötet kan du också se till att det blir just så.

Om tydlighet är nyckeln till ett bra möte så är otydlighet det som gör möten sega, tråkiga och mindre meningsfulla. Längst ner kan du läsa lite fakta om vad som är vanliga problem med möten i Sverige.

9 steg till smartare och mer givande jobbmöten

1. Vad är syftet med mötet?

Det här är något som förvirrar många möten (funderingar som ”Varför ska jag egentligen vara här? Vad ska mötet leda till?”). Bestäm gärna syftet i förväg, eller fråga och tydliggör direkt när ni ses. Var också tydlig med formen; är det ett informationsmöte som inte ska leda till någon diskussion, ett beslutande möte, ett diskussionsmöte där alla ska få höras, ett kreativt idékläckarmöte? Olika förväntningar skapar frustration.

2. Tydliggör målet med varje möte

Vad ska vi få ut av det här mötet? Vad ska vi uppnå? Ansvaret är inte bara ledarens; för dig som mötesdeltagare gäller det också att veta vad ditt eget mål med mötet är. Vad behöver du få ut av mötet? Se till att få ut det också. Bestäm gärna: ”Innan jag går härifrån ska jag i alla fall ha fått ut det här.”

3. Håll starttid och sluttid

Möten som inte börjar och slutar i tid är något som irriterar många. Bestäm när ni ska börja och sluta, och håll de tiderna. Sätt gärna också av tid för varje punkt. Det kan låta tidsfascistiskt, men det underlättar om man bestämmer hur mycket tid varje ämne får ta, om det finns mycket som ska gås igenom.

4. Sätt ramarna för det praktiska

Om det är en intern grupp som träffas ofta: bestäm gärna tillsammans hur ni vill jobba med mötesdokumentation som kallelser, dagordning och protokoll. Hur ska de se ut? Vad behöver vi i dem och när? Vem ska besluta, eller ska vi arbeta gemensamt, interaktivt? Mobiltelefoner och datorer är en ständig källa till irriation i en grupp; för en del är det självklart att använda sin kommunikationsutrustning under möten, för andra provocerar det oerhört om en telefon ringer, någon sms:ar eller kollar Facebook under ett möte. Bestäm hur ni vill ha det.

5. Variation ger mer

Mötesrum är ofta tråkiga. Kan ni göra det mer kreativt, eller byta miljö? Vanliga alternativ är att ha möten på stan eller att ta promenadmöten, hjärnan funkar bättre när man rör på sig. Det finns också företag som har möten i kuddrum eller liknande (risken är i och för sig stor att det blir så mysigt att ingen vill sluta). Vill du att mötet i stället ska gå snabbt är definitivt ett ståmöte att rekommendera, ingen drar ut på tiden när alla står upp…

6. Tydlig mötesledare

Inget säger att det alltid är chefen som ska föra ordet. Men någon måste ta ansvar för att mötet har driv, fokus och tydlighet, att beslut blir fattade och att alla som är med får vara delaktiga och komma till tals. Tydliga sammanfattningar är en viktig nyckel. Många går från möten och undrar vad som egentligen sades eller bestämdes, därför är det bra att i slutet av mötet eller efter varje punkt sammanfatta: Vad har vi bestämt? Det ger klarhet och samsyn.

7. Kommunicera effektfullt

Alla som medverkar i ett möte har ansvar för att både få ut det de önskar av mötet, och att lyssna med respekt och intresse på övriga. Berättar vad jag vill eller tycker, och vågar be om tydlighet från andra. Alla behöver också få bli sedda under varje möte. Hur kan ni se till att det

8. Ha kul

Ett effektivt och meningsfullt möte behöver inte vara tråkigt. ”Att gå på möten ger mig rysningar av lycka”, skrev Linda Skugge i en krönika en gång. Hur kan vi se till att skapa den känslan på våra möten?

9. Följ upp

Ett av de vanligaste problemen som människor upplever är att beslut på möten aldrig följs upp. Hitta ett system för att följa upp det ni har bestämt, och ni kommer längre än de flesta!

Jag blev intervjuad om smarta möten i tidningen Kontorsliv. Den här texten är en utveckling av det jag pratade om i artikeln.

Fakta om möteskultur i Sverige

• 25% av den totala arbetstiden ägnas i genomsnitt åt möten
• Chefer ägnar minst hälften av sin tid åt interna möten.
• 8 av 10 chefer upplever att mötena inte alltid är meningsfulla.
• Hälften av cheferna vet inte riktigt vilka beslut som fattats eller vilka krav som ställs på dem

Källa: Undersökningen om mötesrutiner och möteseffektivitet utförd av TEMO 2009. Undersökningen har fokuserat på interna möten. Chefer i företag eller verksamheter med mer än 500 anställda inom privat eller offentlig sektor deltog i undersökningen.

Exempel på vanliga problem med möten

• Otydlighet kring syfte, resultat och vilka som ska delta i mötet
• Lokalen, utrustning och mötets innehåll är inte förberett
• Mötet startar och slutar inte i tid
• Diskussionerna är inte relevanta för syftet med mötet
• Mötesledaren saknar verktyg för att skapa delaktighet och engagemang
• Olika uppfattningar om hur mobiler och datorer får användas
• Olika uppfattningar om vad som beslutas
• Beslut följs inte upp
• Dokumentationen brister

Relaterade texter

Själv införde jag speciella mötesdagar för att få en bättre möteskultur, mer tid och fokus. Läs mer här.